Risk- och sårbarhetsanalys

Alla Sveriges kommuner ska vid varje ny mandatperiod sammanställa en övergripande risk- och sårbarhetsanalys över sitt geografiska område. Analysen skall behandla allvarliga och extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen samt vilka konsekvenser dessa kan ge för samhället. Till skillnad från att enbart genomföra en riskanalys, så fokuserar sårbarhetsanalysen på att identifiera och klarlägga brister och i förmågan att motstå och hantera dessa påfrestningar.

Det är inte troligt att man lyckas identifiera alla händelser som kan inträffa och övergå i kriser. Men genom att göra risk- och sårbarhetsanalyser får kommunen generell kunskap om de områden som man lyckas identifiera. Detta ger underlag för att kunna upprätthålla en krishanteringsförmåga både för oförutsedda händelser och händelser som kan identifieras, men vars sannolikhet inte kan elimineras.

Vad är syftet?

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är i första hand att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för egen planering.

Vad tittar man på?

I analysen så kartlägger kommunen vilka samhällstjänster är helt avgörande för grundläggande värden. Det handlar då i första hand om liv och hälsa för medborgarna, men även om samhällets funktionalitet, miljö och ekonomi.

Utifrån dessa kriterier tittar man sedan på vad som kan hända i vår kommun och vilken förmåga som finns för att hantera dessa händelser. I vissa fall så kan inte risken elimineras, och då gäller det att försöka motverka händelsens fortsatta förlopp och lindra effekten av konsekvenserna, d.v.s. göra sårbarheten så liten som möjligt.

Det kan till exempel handla om att:

• höja/bibehålla kompetens
• förbättra organisationen och
• underhålla/förbättra tekniskt skydd eller system
• utveckla samverkan med andra kommuner och organisationer